Vanliga frågor och begrepp

• När behöver jag söka bygglov?
• Vad kostar det?
• Vad händer om jag bygger utan bygglov?
• Attefallsåtgärder - vad är det?
• När behöver jag göra en anmälan?
• Hur får jag tag på gamla ritningar på mitt hus?
• Vilka ritningar och andra handlingar krävs för min ansökan?

• När behöver jag söka marklov?
• När behöver jag rivningslov?
• Vad är ett förhandsbesked?
• Vad gör en kontrollansvarig?
• Vad är strandskydd och när behöver jag tänka på det?
• Vad ska jag tänka på om jag bor i ett k-märkt hus?

• Får jag börja bygga direkt när jag fått mitt lov?
• Vad är ett tekniskt samråd?
• Vad är ett startbesked?
• Hur länge gäller bygglovet?
• Kan jag överklaga ett bygglovsbeslut?
• Vad ska finnas i en kontrollplan?
• Vad är utstakning?
• Behöver jag färdigställandeskydd?
• Vad är ett arbetsplatsbesök?
• Vad är ett slutsamråd?
• Kan jag flytta in eller börja använda byggnaden när jag har byggt klart?

När man ansöker om bygglov används olika begrepp för area, vi reder ut skillnaden.

Byggnadsarea (BYA)

Byggnadsarea är den area som byggnaden tar upp på marken inklusive utstickande byggnadsdelar som väsentligt påverkar användbarheten av underliggande mark. Man räknar alltså inte med antal våningar eller höjd. Det är ytterväggarnas utsida eller konstruktionens utsida som räknas.

Boarea (BOA)

Boarea är den yta i ett hus som är användningsbar för boende. Arean är helt enkelt ytan innanför ytterväggarna (i en modern villa), med undantag för biarea.

Biarea

Med biarea (biyta) menar man oftast den del av bostaden som är bostadskomplement som till exempel ett förråd för förvaring.

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarea är den sammanlagda ytan av våningsplanen. Bruttoarean begränsas av ytterväggens utsida. I bruttoarean ingår indragen mellanvåning (entresolvåning).

Öppenarea (OPA)

Öppenarea är en area under tak som är gjort för vistelse eller förvaring och som omsluts helt eller delvis av öppna sidor. I öppenarea inräknas balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage och liknande.

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Om du ska bygga om din villa är det alltså du som är byggherre.

Byggnadshöjden beräknas som höjden från markens medelnivå upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning in mot byggnaden berör byggnadens tak.

Det innebär att för hus med takvinklar upp till 45 grader räknas byggnadshöjden upp till ovansidan av taket i höjd med fasaden. Skorstenar och master räknas inte med.

Om du utför olovligt byggande och inte rättar det olovliga tar Byggnadsnämnden ut en byggsanktionsavgift.

Du kan läsa mer om byggsanktionsavgifter på Boverkets hemsida.

Detaljplaner tas fram av kommunen och visar hur markområden är tänkta att användas för olika ändamål.

Bebyggelsen styrs genom olika bestämmelser till exempel byggnadshöjd, placering, area och användningssätt. Planen kan också visa exempelvis vägar, parkering och grönområden.

Ta reda på om din fastighet omfattas av en detaljplan genom vår webbkarta.

Expediering betyder att en handling skickas till någon utanför myndigheten. I samband med att kommunen fattar beslut om bygglov skickas beslutet till den som har ansökt, eventuella grannar och olika myndigheter som berörs.

När ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked har fattats ska det även kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen är ett offentligt tillkännagivande.

Grundkravet är att alla ritningar ska vara fackmannamässigt ritade. Det betyder att de ska vara:

• ritade med linjal
• måttsatta
• skalenliga
• svartvita
• ritade på vitt papper utan linjer eller rutor

De ritningar som du lämnar in använder vi som underlag för att se om det du vill bygga följer detaljplanen i ditt område. Det kan gälla var på tomten huset får byggas, hur högt det får vara och hur stort det får vara. Vi tittar också på om byggnaden passar väl in i miljön runt om kring, samt om byggnaden uppfyller de krav som finns på till exempel tillgänglighet, brandsäkerhet och stabil konstruktion.

Vi får väldigt ofta in ritningar som inte uppfyller kraven, så tänk på att vara noga om du tar fram ritningar själv.

Läs mer om vilka handlingar du behöver bifoga till din ansökan

Kontrollansvarig är den person som hjälper dig som byggherre med kunskap och erfarenhet för att lagkraven ska uppfyllas. Förkortas ibland till KA.

Läs mer om kontrollansvarig

För de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg- och rivningsåtgärderna ska det finnas en kontrollplan.

En kontrollplan är det samlade dokument som beskriver den kontroll som en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i Plan- och Bygglagen. Kontrollplanen ska anpassas till byggherrens kompetens och objektets svårighetsgrad. Kontrollen kan göras på olika sätt, genom egenkontroll eller av fristående sakkunniga.

Läs mer om kontrollplan hos Boverket

Läs mer om när du ska lämna in din kontrollplan och vad den ska innehålla

Vissa områden och byggnader i kommunen är skyddad med bevarandekrav på grund av att de är bebyggelsehistoriskt värdefulla. För att hålla kvar dessa historiska avtryck behöver ibland ett område skyddas från förvanskning genom bestämmelser om hur man får lov att ändra en byggnads utseende och gestaltning.

Ta reda på om ditt hus har en k-märkning.

Att ett beslut vunnit laga kraft innebär att beslutet inte längre kan överklagas, tiden för överklagande har alltså gått ut.

När kommunen tar ett beslut om bygglov ska dina grannar och de som berörs av lovet få reda på det. Det ska ske genom delgivning eller ett meddelande. De som får ta del av beslutet har sedan tre veckor på sig att överklaga.

Kommunen ska dessutom kungöra alla beslut om lov i Post-och inrikes tidningar, överklagandetiden är fyra veckor från det att beslutet kungjorts där.

Om ingen överklagar vinner bygglovsbeslutet laga kraft. Ett beslut som har överklagats vinner laga kraft först då sista instans har avgjort målet.

Byggnation innan laga kraft sker på egen risk

När du får startbeskedet kan du börja bygga även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Byggnationen sker då på egen risk. Om beslutet överklagas och domstolen upphäver beslutet kan du tvingas riva det som du har byggt.

Vid en lägeskontroll kontrollerar kartavdelningen att byggnationen stämmer överens med utstakningen och bygglovet.

Läs mer om lägeskontroll och andra mättjänster

Medelmarknivå är en beräkning av den anlagda marknivån invid byggnaden.

Är marken runt huset plan blir det enkelt, då kan man använda medelvärdet av marknivån vid byggnadens hörn.

Vid sluttande marknivåer kring den nya byggnaden ska du utgå ifrån markens medelnivå invid hela byggnaden. Det är alltså viktigt att den som ska bygga har kännedom om marknivåerna där huset ska placeras.

Står huset nära en gata eller allmän plats, kan beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten.

Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Det kan gälla att gräva ner en vattenledning över annans tomt eller att använda en annans enskilda väg.

Lantmäteriet tecknar avtal om servitut. Kontakta Lantmäteriet om du har frågor eller behöver information om ett servitut.

Läs mer på Lantmäteriets hemsida.

En situationsplan är en karta som visar fastigheten och det du vill bygga ovanifrån.  Situationsplanen ritas på underlag som du beställer från kommunen.

Läs mer om situationsplan och beställ en karta

Takfall

Takfall är den del av taket som sluttar.

Taknock

Taknocken är den delen av ett sadeltak där de sluttande delarna av taket möts. Taknocken är den högsta punkten på ett tak.

Takfot

Eller takutsprång är den del av ett yttertak som skjuter ut från fasadväggen. Takfoten ska skydda fasaden mot regn.

Sadeltak

Sadeltak är ett yttertak där två obrutna takfall är förenade uppe i taknocken och sluttar åt ett varsitt håll.

Mansardtak

Mansardtak eller brutet tak är en variant på sadeltaket med dubbla takfall.

Pulpettak

Pulpettak utgörs av ett enda takfall med en viss lutning. En variant påminner om sadeltaket. Då ställer man två pulpettak med olika höjd mot varandra.

Valmat tak

Valmat tak ser ut som ett sadeltak med ytterligare takfall mot husets kortsidor.

Utstakning utförs i de flesta fall av kommunens geodataavdelning. 

Utstakning säkerställer att byggnaden eller byggnaderna blir uppförda på rätt plats på tomten.

Läs mer om utstakning och andra mättjänster

Alla kommuner ska ha en översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.

Översiktsplanen visar var kommunen ska ha en aktiv samhällsplanering, var bostäder kan byggas och verksamhetsområden utvecklas.

Läs mer om översiktsplanen