Frågor och svar om maten

Vad serveras till frukost?

Till frukost på kommunens förskolor och fritidshem serveras fil eller yoghurt med flingor/müsli alternativt gröt. Det kan också vara smörgås med pålägg, så som ost, skinka eller leverpastej, som serveras. Frukosten kompletteras med frukt, grönsaker eller bär.

Vad serveras till lunch?

Lunchrätterna planeras terminsvis i en menygrupp bestående av kockar, måltidsbiträden och måltidsutvecklare. Variation, näringsriktighet och uppskattning hos matgäst är några av de aspekter man tar hänsyn till. Vanligen serveras det en färsrätt, en fiskrätt, en korvrätt, en kycklingrätt och en vegetarisk rätt.

I de kök som även serverar en andrarätt planeras denne utav köken själva utifrån vad som kompletterar förstarätten bra. Till varje måltid serveras mjölk, grönsaker och knäckebröd.

Hur mycket vegetarisk kost serveras i förskolor och skolor?

I matsedeln för vårterminen 2019 serveras vegetariska rätter 20 av 133 serveringsdagar.

Vad serveras till mellanmål?

Liksom till frukost består mellanmålet ofta av fil eller yoghurt med flingor/müsli alternativt smörgås med pålägg. Smoothie och liknande kan förekomma. Frukt, grönsaker eller bär kompletterar även mellanmålet.

Hur kan vi påverka matsedeln?

Om man har synpunkter, idéer eller önskemål på maten som serveras så är ett tips att hålla ögon och öron öppna efter nästkommande matråd. Sådana anordnas med jämna mellanrum tillsammans med restaurangchefen/arbetsledaren på er skola just för att skapa en dialog mellan er som äter maten och oss som jobbar med att laga och planera den. Utöver det är man såklart alltid välkommen att ta direkt kontakt med kökspersonalen i samband med att man besöker matsalen.

Mer info om matråden hittar du här

Varför kan det inte komma fler nya rätter på matsedeln?

Detta är en balansgång. Ibland har vi lagt in ganska många nya rätter på matsedeln, men matråden tyckte då att det var för många nyheter. De ville hellre ha tillbaka de rätter som hade serverats innan. Numera försöker vi laga nya rätter som alternativ på varje skola för att testa och se om eleverna tycker om det. Är det en tillräckligt populär maträtt så kan vi sätta in den på alla skolors terminsmatsedel.

Varför görs det inte mer mat från grunden?

Av terminsmatsedelns alla maträtter lagar vi cirka 82 procent från grunden. Vi köper in färdiga köttbullar, pannbiffar, blodpudding och potatisbullar eftersom vi inte har möjlighet och tid att göra detta för egen hand till så många elever samtidigt.

Vi vill ha fler grönsakssorter!

Om ni vill ha mer variation på salladsbuffén så ta gärna upp det på matrådsträffen med köket. Inför mötet så är det bra om ni tar fram några förslag på vad ni önskar er för slags sorter.

Varför serveras inte pizza?

Vi kan servera pizza ibland på en del ställen när vi inte har lika många elever som vanligt. Att laga pizza till många samtidigt kräver många ugnar och plåtar och det tar också lång tid att göra. Men det händer som sagt ibland att vi lagar det till något extra tillfälle om vi har möjlighet att göra det på varje skola.

Är det inte bättre om maten lagas i varje kök istället för att den lagas på vissa, skickas vidare och sedan blir uppvärmd?

Det är en ekonomisk fråga. Om vi skulle laga maten på varje skola skulle kostnaderna för skolmaten öka. Varje skola kokar sin egen potatis/pasta/ris, gör sitt eget potatismos och bereder alla grönsaker och sallader till salladsbuffén.

Varför blandar ni i så mycket i grytorna?

Vi serverar både grytor med blandningar och grytor med bara sås och kött. Det är olika tycke och smak. Men det är många som gillar att se vad maten innehåller och att vi serverar produkterna var för sig.

Varifrån kommer maten som serveras?

I Kungsbacka har vi direktiv om att köpa in livsmedel som har producerats under lika goda förhållanden som gäller för vår inhemska produktion när det gäller miljö- och djurskyddshänsyn. Även om det kan finnas en vilja att enbart köpa in svenskt så är detta inte förenligt med lagen om offentlig upphandling, LOU, därför får man istället ställa liknande krav som ovan för att förhoppningsvis nå dit ändå – eller åtminstone få en produkt som uppfyller samma kvalitet.

I tabellen ser du siffror för andelen svenskt kött och svensk fågel som Kungsbacka kommun köpt in under perioden 2018-12-01 och 2019-04-30.

Det finns även en målsättning om att 35 procent av livsmedlen ska vara ekologiska.

Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav för livsmedel används som stöd vid upphandling av livsmedel i Kungsbacka kommun.

Hur arbetar ni för att minska matsvinnet?

Matsvinnet mäts årligen. Vissa gånger informeras matgästerna om att mätning pågår – och då passar vi samtidigt på att lyfta miljöaspekterna och vikten av att slänga så lite som möjligt – och ibland mäter vi svinnet ”oanmält” för att få resultat som inte påverkats av den information vi spridit. Statistik återkopplas både till kök och matgäster.

Kan vi ha mer svenskt kött i maten?

Vi jobbar för att enbart ha svenskt kött eller kött som producerats med djurskyddskrav motsvarande de svenska. Det gör att exempelvis vissa färdiga produkter, så som vissa biffar, ibland sållas bort just för att vi ska kunna bibehålla den kvalitén vi önskar.

Enligt EU-regler och Lagen om offentlig upphandling, LOU, får vi inte ställa krav på att köttet ska vara just svenskt. Vi får inte, enligt lagstiftningen, missgynna andra producenter inom EU genom att ställa detta krav. Däremot kan vi ställa krav på kvalitet och djurskydd, då det inte är någon diskriminerande faktor utan något som alla egentligen kan leva upp till.

För miljöns skull är det bra att handla närodlat, görs det?

Till en början så är definitionen av närodlat inte helt enkel. Hur långt bort kan man åka innan något inte är närodlat längre? Handlar det om kommungränser, antal mil eller något annat? Någon nationell definition är ännu inte satt. Dessutom är det ur miljösynpunkt viktigare hur något produceras, snarare än var det produceras. Transporterna står oftast för en mycket liten del av matens miljöpåverkan.

Och likväl som att vi inte får ställa krav på svenskt får vi inte heller ställa krav på närodlat, och även här är det på grund av lagen om offentlig upphandling. Det är en lag inom EU som ska medföra fri konkurrens. Då får till exempel närhet till företag inte vara en konkurrensfördel. I samband med att vi upphandlar livsmedel kan vi alltså inte fråga specifikt efter en vara som är närproducerad eller svensk. Men för den skull försöker vi ändå så gott vi kan, bland annat genom att föra en dialog med vår grossist om att de i möjligaste mån gärna får ta in lokala leverantörer och producenter.

Hur mycket av maten som serveras är ekologisk?

I dagsläget och för år 2019 har vi som mål att 35 procent av livsmedlen som vi köper in ska vara ekologiska. Mjölk, fil, kaffe och bananer är några av våra ekologiska livsmedel.  Likaså köper vi in fisk från hållbara bestånd och större delen av vår fisk är MSC-märkt.

Vad gör ni för att minska matens klimatpåverkan?

Det här gör vi för att minska skolmatens påverkan på klimatet:

• Samordnar varutransporter
• Minimerar matsvinnet i alla led
• Väljer råvaror efter säsong
• Väljer kött med omsorg
• Har mer vegetariskt på menyn

Läs mer om skolmaten och klimatet

Hur gör jag om jag har behov av specialkost?

Barn och elever som behöver ha sin måltid särskilt anpassad behöver göra en ansökan om specialkost. Ansöker gör du här.

Vart ska jag vända mig om jag vill veta vad maten innehåller?

Fråga personalen i köket på skolan.

Hur jobbar ni för att säkerställa att maten som serveras är näringsriktig?

I Kungsbacka kommun jobbar vi för att främja hälsosamma matvanor. Därför följer vi Livsmedelsverkets rekommendationer när vi planerar maten och näringsberäknar recepten i vårt kostdataprogram.

Läs mer om våra riktlinjer när det gäller måltider

Hur många portioner lagar ni varje dag?

Vi tillagar cirka 16 500 lunchmåltider varje dag. Därutöver producerar vi frukost, mellanmål och middag samt specialkoster och förpackad mat till distribution.

Vilka lagar ni mat till?

Vi är 320 anställda som lagar mat till cirka 113 olika enheter i kommunen. Där ingår förskolor, skolor, skolbarnomsorgen, gymnasium, äldreomsorgen samt Café Nyfiket i Stadshuset.

Hur tillagar ni maten?

Vi har två metoder att tillaga maten; traditionell varmberedning av maten med servering vid samma tillfälle samt varmberedning i ett Cook and Chill-system där maten tillagas och kyls ner för distribution och senare uppvärmning och servering.